Nästa ordinarie EU-toppmöte hålls 19-20 oktober i Bryssel. Det blir årets sjätte. På dagordningen står migration, Turkiet, digital Europa, försvarsfrågor och eventuellt brexit.

Den 17 november i år har Sverige och EU-kommissionen kallat stats- och regeringscheferna till Göteborg för att informellt diskutera "rättvisa jobb och tillväxt". Göteborgsmötet är ett toppmöte i den meningen att de politiska ledarna från medlemsländerna kommer men upplägget är informellt och ligger utanför Europeiska rådets ram.

Ett informellt diskussionmöte Europeiska rådet om eurons framtid hålls 6 december.

Mötesåret avslutas med ordinarie toppmöte 14-15 december då bland annat försvarsfrågan ska behandlas.


Tidigare toppmöten i år

29 september höll det estniska ordförandeskapet ett informellt toppmöte i digitala frågor. På kvällen innan i Tallinn samlades stats- och regeringscheferna på en informell middag för att diskutera Europeiska rådets arbete det närmaste året.

Det traditionella junitoppmötet hölls 22-23 juni. Då enades stats- och regeringscheferna bland annat om att fördjupa försvarssamarbetet på frivillig basis. Det handlar exempelvis om en gemensam investeringsfond för försvarsmateriel och -teknik.

Toppmötet dessförinnnan ägde rum den 29 april som ett svar på att Storbritannien lämnat in sin utträdesansökan ur EU. De övriga 27 medlemsländerna fastställde EU-kommissionens mandat inför de brittiska utträdesförhandlingarna. 

Italien bjöd in ledarna för EU:s sju institutioner och medlemsländernas stats- och regeringschefer förutom Storbritanniens till ett jubileumstoppmöte i Rom 25 mars. Syftet var att fira 60-årsminnet av att EU:s sex grundarländer undertecknade Romfördragen. Formellt skedde mötet utanför Europeiska rådets regi och var ceremoniellt. En deklaration om EU:s framtid, Romförklaringen, antogs

Den 9-10 mars hölls två toppmöten efter varandra, första dagen ett formellt och andra dagen ett informellt möte. På det formella mötet omvaldes Donald Tusk som Europeiska rådets ordförande. Valet genomfördes med en omröstning. Bakgrunden är en polsk inrikespolitisk personkonflikt där det nuvarande regeringspartiet Lag och ordning och dess företrädare premiärminister Beata Szydło med alla medel försökte komma åt sin företrädare och politiska motståndare Donald Tusk. I omröstningen vann Donald Tusk med Polen som enda motröst.

Efter förlusten i omröstningen hindrade Polen alla förslag till slutsatser från mötet i Europeiska rådets namn varför de övriga 27 medlemsländerna valde att stödja Europeiska rådets ordförandes slutsatser. I slutsatserna framgår vad som diskuterats och vad man kommit fram till.

På det informella toppmötet 10 mars där Storbritannien inte var närvarande diskuterades EU:s framtid. Efter mötet sade ordförande Tusk att en av frågorna som kommer diskuteras på det informella mötet i Rom 25 mars 2017 är ett EU i olika hastigheter där medlemsländerna i framtiden i större utsträckning väljer vilka EU-samarbeten de vill vara med i.

På det informella EU-toppmötet på Malta om migration 3 februari fördes diskussioner mellan EU-länderna om hur migrationen via Libyen ska minskas. Stats- och regeringscheferna enades om en överenskommelse med Libyen. Den går ut på att att EU-länderna ska utbilda och stödja den libyska kustbevakningen för att hindra att personer försöker ge sig ut på Medelhavet. EU-kommissionen lovade även att öronmärka motsvarande 1,9 miljarder kronor ur EU-budgeten för att bland annat bistå Libyens kustbevakning.

Stefan Löfven och EU-nämnden
I Europeiska rådet ingår förutom dess ordförande också EU-kommissionens ordförande och medlemsländernas stats- eller regeringschefer där statsminister Stefan Löfven (S) företräder Sverige. Löfvens mandat inför mötena fastställs av riksdagens EU-nämnd.

Allt fler toppmöten
Europeiska rådet ska träffas minst fyra gånger om året men sammanträder sedan 2010 närmare sju gånger om året vid formella och informella möten.

Europeiska rådet ska enligt artikel 15 i fördraget "ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och bestämma dess allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar." Rådet pekar med andra ord ut unionens färdriktning i olika frågor. Det saknar lagstiftande och verkställande makt och deltar inte i några formella beslutsprocesser.

Det är istället EU-kommissionen, Europaparlamentet och ministerrådet som i detalj föreslår respektive antar de beslut och lagar som behövs för att uppnå målen. Efter varje toppmöte offentliggör Europeiska rådet sina så kallade slutsatser.

Maktkamp med Europaparlamentet
Inför förra EU-valet 2014 utmanades Europeiska rådet av Europaparlamentet om vem som skulle föreslå en kandidat till kommissionsordförande. Parlamentet ansåg att utgången av valet skulle avgöra vilken politisk tillhörighet den blivande ordförande för kommissionen skulle ha. Stats- och regeringscheferna gick till slut med på parlamentets upplägg men läckta uppgifter tyder på att medlemsländernas ledare motsätter sig att systemet används vid nästa EU-val 2019.

Inte blandas ihop
Europeiska rådet ska inte blandas ihop med Europeiska unionens råd som också kallas ministerrådet vilket består av ministrar från varje medlemslands regering och är en av lagstiftarna i EU. Det ska inte heller förväxlas med Europarådet som är en internationell mellanstatlig organisation med främsta uppgift att försvara de mänskliga rättigheterna i Europa.


Sidor

Annons


HETASTE ARTIKLAR


MEST KOMMENTERADE


DEBATT I ANDRA MEDIER