– Den absolut viktigaste är att vi får till stånd ett solidariskt ansvarstagande för alla medlemsstater när det gäller att ta emot asylsökande, säger migrationsminister Heléne Fritzon (S). Arkivbild.

– Den absolut viktigaste är att vi får till stånd ett solidariskt ansvarstagande för alla medlemsstater när det gäller att ta emot asylsökande, säger migrationsminister Heléne Fritzon (S). Arkivbild.

Sverige inväntar konsensus i flyktingpolitiken

Stora delar av förhandlingarna om EU:s nya asylpolitik rullar vidare utom i frågan som är viktigast för  Sverige. Ett nytt försök att nå enighet mellan EU-ländernas ledare inleds nästa vecka. Se Sveriges elva krav och tre topprioriteringar.

Sveriges och andra länders krav att asylsökande ska kunna fördelas mellan EU-länder har sedan länge fastnat i ministerrådet. I ett försök att komma vidare ska EU-ländernas regeringschefer på nästa veckas toppmöte inleda en process för att nå konsensus senast till juni nästa år.

– I den förhandlingsdelen som handlar om det solidariska ansvarstagandet bland EU:s medlemsstater så står det ganska still i dag. Det är därför det är viktigt för oss att välkomna det initiativ som tagits i Europeiska rådet för att få upp frågan på dagordningen, säger migrationsminister Heléne Fritzon (S) till Europaportalen.

I morgon torsdag träffas migrationsministrarna för att få den senaste lägesrapporten från förhandlingarna där fem av förslagets sju delar rullar vidare i förhandlingar mellan lagstiftarna Europaparlamentet och ministerrådet.

Tre svenska prioriteringar
Europaportalen har gått igenom Sveriges förhandlingspositioner vilket visar att Sverige har elva krav på EU:s nya asylpolitik, se faktaruta. Migrationsministern lyfter fram tre prioriteringar i de pågående förhandlingarna.

– Den absolut viktigaste är att vi får till stånd ett solidariskt ansvarstagande för alla medlemsstater när det gäller att ta emot asylsökande. Det är också viktigt med permanenta uppehållstillstånd och att vi får den europeiska asylmyndigheten på plats för att kunna hantera ett gemensamt asylsystem, säger Heléne Fritzon.

För att uppnå enighet måste dock några av EU-länderna ändra sig. Antingen ger sig framförallt Polen och Ungern i sitt flyktingmotstånd eller så kompromissas kravet på flyktingmottagande bort så att andra delar av förslagen kan genomföras.

I ett försök att komma vidare lade det estniska ordförandeskapet i förra veckan fram ett förslag som tar bort skyldigheten för länder att ta emot omflyttade asylsökande, något som helt går emot Sveriges linje. Men enligt migrationsministern är förslaget inget att bry sig om eftersom det är ett papper som saknar status som ärendeunderlag.

– Vi får se när vi kommer ner hur esterna presenterar detta men vi har inte fått det som ett underlag till mötet, säger Heléne Fritzon.

Löfven redo kompromissa
En annan möjlighet för att lösa tvistefrågan, något som Sverige tidigare i år drivit, är att EU-länderna genomför en majoritetsomröstning. Den sannolika utgången av en omröstning blir att flyktingsomflyttningen görs obligatorisk samtidigt som sprickan i asylpolitiken mellan medlemsländerna vidgas ytterligare. Men Sverige har lovat att ligga lågt med omröstningskravet medan konsensusförsöket pågår.

– Vi måste bryta dödläget. Det kräver att alla är redo att kompromissa, också jag. Vi ska eftersträva ett enhälligt beslut, sade statsminister Stefan Löfven (S) i oktober efter att EU-toppmötet beslutat att för andra gången på mindre än ett år på nytt försöka nå konsensus.

Snar uppgörelse
EU:s migrationskommissionär Dimitris Avramopoulos tror på en snar uppgörelse.

– Vi håller på att nå en uppgörelse. Jag tror det handlar om månader, tre-fyra månader, att slutföra förhandlingarna, sade Avramopoulos till Politico på tisdagen.