Unika krav på Grekland - inget EU-land har lyckats

Euroländernas finansministrar kräver att Grekland ska ha ett relativt stort överskott i finanserna ända fram till år 2060. Men Europaportalens undersökning visar att inget annat EU-land tidigare har haft så stora överskott under så lång tid.

När euroländernas finansministrar träffades i Bryssel måndag och tisdag var Grekland som vanligt på agendan. Men enbart som en mindre punkt. Landet genomför reformer och mår betydligt bättre ekonomiskt än tidigare. Det tredje krisprogrammet löper på mer eller mindre enligt plan och det ska avslutas nästa sommar.

Även om det ser ljusare ut än på länge är dock frågan om Grekland kommer kunna leva upp till de krav som långivarna ställer långsiktigt. Ett av målen rör det så kallade primäröverskottet, det vill säga budgetöverskottet före räntebetalningar på statsskulden.

Enligt en tidigare uppgörelse med långivarna: Europeiska Centralbanken, EU-kommissionen och Internationella Valutafonden skulle Grekland ha ett primäröverskott på 3,5 procent på medellång sikt. Flera ekonomiska bedömare har dömt ut det som näst intill omöjligt.

I somras sänktes dock målet. Euroländernas finansministrar välkomnade då den senaste låneuppgörelsen där Grekland åtog sig att ha ett primäröverskott på 3,5 procent mellan 2019-2022 för att därefter ha ett överskott runt två procent under närmare 40 år fram till 2060.

– Att tänka sig att ett land som Grekland som i utgångsläget är hårt drabbat av tidigare misstag och den sanering man har behövt gå igenom, att säga att landet ska spara så här mycket, det är lite väl hårda krav, säger Daniel Bergvall, Europaekonom på SEB till Europaportalen.

Inget EU-land har levt upp till kravet

Tittar man på de andra EU-ländernas finanser historiskt kan man konstatera att en sådan lång ihållande period med överskott som krävs av Grekland saknar motstycke.

EU-kommissionen för statistik över medlemsländernas primära budgetbalans. Kommissionen har dock inte exakt samma definition på primäröverskott i den egna statistiken som i det grekiska låneprogrammet. Det är vissa poster som rekapitalisering av banker som exkluderas för Grekland. Men det handlar om engångsposter så även om definitionen skiljer sig något är siffrorna jämförbara i stora drag.

Kommissionens statistik sträcker sig olika långt tillbaka i tiden för olika länder men tittar man på de siffror som finns tillgängliga har inget land lyckats ha ett överskott på två procent eller mer under flera årtionden. Finland hade den längsta perioden: 16 år mellan 1975-1990.

Sverige har sedan 1995 nått ett primäröverskott på två procent eller mer tio gånger och som längst sex år i följd mellan 1996-2001.

En handfull länder, sju stycken, har inte nått upp till två procent överskott under ett enda år. Det gäller till exempel Frankrike där statistiken sträcker sig ända tillbaka till 1978.

Inte omöjligt

Zsolt Darvas som följt Grekland under krisen på den ekonomiska tankesmedjan Bruegel tror dock inte målet är omöjligt att nå.

– Tittar du på länder som Belgien och Italien som har haft större skuld än 100 procent av BNP, de länderna har haft runt fyra procent primäröverskott när det har var nödvändigt, säger Zsolt Darvas till Europaportalen.

Han pekar också på att Grekland efter år av reformer idag har det högsta primäröverskottet i EU. Förra året låg det på 3,9 procent, klart över målet.

Däremot är Darvas inte lika optimistisk när det gäller landets möjligheter att lämna EU:s krisprogram som planerat nästa år.

Behöver ett fjärde krislån

Grekland går idag runt på billiga lån, främst från EU. Planen är att landets nuvarande låneprogram, det tredje i ordningen sedan 2010, ska avslutas i augusti 2018.

Då ska regeringen finansiera landet genom att låna på den öppna marknaden för även om man har ett budgetöverskott måste landet låna stora summor för att täcka upp för gamla lån till EU och IMF som förfaller till betalning de kommande åren.

–  Jag ser inte riktigt hur Grekland skulle kunna låna tillräckligt på marknaden till hållbara räntor från mitten av nästa år. Jag tror det är väldigt, väldigt osannolikt, säger Zsolt Darvas.  

För Grekland och de andra euroländerna finns det enligt Darvas bara två alternativ: ett nytt krislån eller att man kommer överens om en rejäl skuldnedskrivning av statsskulden som idag ligger på nästan 180 procent av BNP, högst i EU.

Grekland har blivit lovad skuldlättnader i samband med att nuvarande låneprogram löper ut men Darvas tror inte det kommer vara tillräckligt. Därför är det mest sannolika ett nytt krislån.

– Ingen vill det. Den grekiska regeringen vill det inte, oppositionen vill det inte, långivarna vill det inte. Men långivarna vill inte heller erbjuda en tillräckligt stor skuldlättnad.