Bild: EU

Östländer frustrerade – kräver mer av EU

De mer EU-orienterade östländerna vill se större engagemang från EU när de träffas på toppmöte i Bryssel. Från EU:s sida kräver man mer reformer utan att utlova medlemskap.

– Det sker ett närmande men det är upp till länderna att bestämma hur fort de vill gå. Det innefattar reformer i partnerländerna och där finns det mycket kvar att göra, säger statsminister Stefan Löfven (S) i samband med mötet inom EU:s östliga partnerskap som omfattar Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland.

I ett gemensamt uttalande uppmärksammar ledarna för EU- och partnerländerna de framsteg som har gjorts hittills vad gäller ekonomiska och demokratiska reformer i partnerländerna samt de avtal om frihandel och viseringsfrihet som man tecknat med Ukraina, Georgien och Moldavien.

Man välkomnar också ett nytt avtal med Armenien som har skrivits under på mötet och de framsteg som görs med de andra två länderna: Azerbajdzjan och Vitryssland. 

I texten erkänner man som tidigare även partnerländernas ”europeiska strävan”.  

Som Europaportalen tidigare rapporterat anses partnerländerna Georgien, Ukraina och Moldavien som mest EU-orienterade och de har genomfört fler ekonomiska och politiska reformer. Deras ledare sägs ha varit frustrerade över att de bakas ihop med de tre andra länderna i Östliga partnerskapet som betraktas som auktoritära.

Frustrationen ska ha gjort det svårare att enas om ett uttalandet, förhandlingarna har beskrivits som besvärliga. Särskilt Ukrainas president Petro Porosjenko har haft invändningar.  

Ukraina, Georgien och Moldavien får också stöd för sin linje av Europaparlamentet.

Ge tillträde till Schengen och tullunion

Inför dagens möte har EU-parlamentet gjort ett uttalande där en stor majoritet av ledamöterna ville belöna de partnerländerna som visat större reformvilja. Parlamentet ville bland annat se en ny stödfond för Ukraina, Georgien och Moldavien.

– De som gör mer ska veta att det ger mer. Det innebär för mig också möjligheter till ett ökat deltagande i forskningssamarbete, energipolitik liksom möjligheter att bli en del av Schengen och tullunion, säger europaparlamentariker Gunnar Hökmark (M) till Europaportalen och tillägger att de länder som uppfyller kraven för framtida medlemsförhandlingar ska veta att den möjligheten finns.

Att erbjuda länderna EU-medlemskap finns dock inte på kartan i nuläget. Och bland EU-ländernas regeringar är många också tveksamma till andra typer av belöningar utöver det som redan ligger på bordet: ekonomiskt stöd, frihandelsavtal och viseringsfrihet.   

– Jag vet inte vad det skulle tillföra. Vi ser redan att man tar lite olika steg, det är skillnad mellan Georgien, Ukraina och Moldavien gentemot de andra tre, resonerar Stefan Löfven.

Den svenska statsministern medger också att EU-länderna är oense sinsemellan i frågan.

– Det är klart det finns olika grad där också hur långt och hur fort man ska gå, säger Löfven till Europaportalen.

Macron stannar hemma

Innan mötet hade man från EU-sidan pekat på den symboliska vikten av att mötet äger rum i Bryssel – det ska ses som ett tecken på att EU är engagerat i det östliga partnerskapet. Flera länder valde dock att inte skicka sina högsta ledare till mötet. Från Italien kom vice utrikesministern. Portugal skickade en statssekreterare och Cypern sin hälsomimnister.

En av de tyngre ledarna som varit frånvarande är Frankrikes president Emmanuel Macron. Landets premiärminister, Édouard Philippe har gått in i hans ställe och han menar att Frankrike är engagerat.

– Om jag är här så är det för att visa att Frankrike är engagerat i partnerskapet som vi har med östländerna. Frankrike är extremt engagerat, försäkrar Philippe.