Alla EU-länder ska ta ansvar och registrera asylsökande.

Alla EU-länder ska ta ansvar och registrera asylsökande.

Bild: EU

Nytt asylsytem föreslås – Wikström utlovar mer rättvisa

Alla EU-länder ska ta ansvar för asylsökande och de som vägrar ska få indraget EU-stöd. Det är delar av det asylförslag som EU-parlamentariker väntas godkänna imorgon.

Cecilia Wikström (L) som ansvarar för de nya asylreglerna i Europaparlamentet beskriver sitt förslag som ”betydligt bättre och mer rättvist” än det som EU-kommissionen lade fram våren 2016.  

– Det absolut viktigaste är att alla medlemsländer blir skyldiga att ta en rättvis del ansvaret (för asylsökande), säger Wikström till Europaportalen inför omröstningen imorgon torsdag i parlamentets utskott för inrikes och rättsliga frågor (LIBE).

Medan kommissionen föreslog att asylsökande i det framtida systemet bara skulle omfördelas om det kommer exceptionellt många till ett land under en kortare period vill Wikström se en permanent omfördelning från dag ett så att alla per automatik delar på ansvaret.

Hur många som varje land ska ta sig an beror på två faktorer: folkmängd och BNP.

Dock ska asylsökande som har koppling till ett EU-land, till exempel om de har släktingar eller tidigare har studerat där, kunna flyttas till det landet och få sin asylansökan prövad där.

Saknas koppling till ett EU-land ska den asylsökande få välja bland fyra medlemsländer som har tagit emot minst sökande förhållande till sin kvot året innan. Enligt Wikström kommer det Tyskland ofta vara bland de fyra då landet på grund av sin storlek och BNP kommer fortsätta få ta stort ansvar.

Övergångsperiod för vissa

De länder som inte har tagit emot så många asylsökande tidigare och som saknar kapacitet kommer få en period om tre år på sig att bygga upp ett system och nå sin kvot. EU:s asylbyrå på Malta ska ge stöd och övervaka att så sker.  

I praktiken betyder det att andra länder som har tagit större ansvar tidigare, som Tyskland och Sverige, skulle få fortsätta ta större ansvar under denna övergångsperiod.

I parlamentsförslaget finns också ett slags filter som ska skilja ut dem som har en väldigt liten chans att få asyl i EU. Dessa personer få sin ansökan prövad i det EU-land de kommer först till.

Alla asylsökande ska som tidigare registreras i det land de först kommer till innan de omfördelas. Medlemsländer som inte registrerar asylsökande eller missköter sig på andra sätt, till exempel inte bevakar sin yttre gräns ordentligt, ska inte omfattas av omfördelningen. Därmed skulle de få ta hand om flyktingar på egen hand.

Dra in EU-stöd för asylvägrare

En stor skillnad mot kommissionens förslag vad gäller påtryckningar är hur man ska sätta finansiell press på länder som inte vill ta emot asylsökande. Kommissionen satte en prislapp på 250 000 euro per sökande som ett land inte tar emot. Wikström har i sitt parlamentsförslag tagit bort den summan. Istället vill hon kunna dra in EU-stöd till länder som inte tar ansvar.   

– Vi [parlamentet] är överens om att vi vill se detta. Det finns en bred majoritet för det, säger Wikström.  

En sådan åtgärd skulle sätta press på länder Ungern och Polen som hittills inte har velat ta emot flyktingar och har motarbetat en omfördelning i ministerrådet.  De länderna hör till dem som tar emot mest EU-stöd.

Wikström har haft samtal med de så kallade fyra Visegradländerna: Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern, och det som har slagit henne är att de har helt annan syn på vad solidaritet innebär.

–Det har varit en ögonöppnare. Talar jag med Tjeckien, Slovakien, Ungern och Polen, då handlar solidaritet bara om pengar, att EU:s fondmedel är där för att åstadkomma solidaritet. Medan det i Sverige, Tyskland, Frankrike och andra länder handlar [solidaritet] om att alla tar ansvar.

Ingen uppgörelse innan årsskiftet

Wikström tror att LIBE-utskottet kommer godkänna hennes förslag imorgon och att det senare blir parlamentets position.

För EU-ländernas migrationsministrar i ministerrådet har det varit svårare att enas. EU:s ordförandeland Estland som leder förhandlingar har haft som ambitionen att nå en uppgörelse innan årsskiftet men det kommer inte att lyckas tror Wikström.

Efter Estland tar Bulgarien över och därefter, under andra halvåret 2018, är det Österrike som styr förhandlingarna. Ett land där högerextrema FPÖ och konservativa ÖVP skördade stora framgångar i söndagens val på en tuffare migrationspolitik. Det oroar Cecilia Wikström.

– Man håller andan, säger hon.