EU:s IT-säkerhetskommissionär Julian King.

EU:s IT-säkerhetskommissionär Julian King.

Bild: EU

Strängare straff och ny EU-byrå mot nätattacker

Med fördubblad budget ska en ny EU-byrå hjälpa medlemsländerna mot attacker och bedrägeriet på nätet. EU-kommissionen vill också skärpa minimistraffen för nätbrott.

De ekonomiska konsekvenserna som nätbrott gett upphov till har femdubblats sedan 2013. EU-kommissionen vill med ett nytt förslag på tisdagen försöka motverka trenden.

– Vi måste ta säkerheten på nätet på samma allvar som utanför, sade EU:s IT-säkerhetskommissionär Julian King på torsdagen.

Nätbrotten sker bland annat genom att kriminella kommer över personers kreditkort eller så kallat nätfiske där bedragare lurar till sig person- och kontouppgifter.

Men kommissionen är inte bara ute efter den ekonomiska aspekten på nätbedrägerier utan även den politiska.

– Nätattacker kan ha politiska mål. De kan rikta in sig på våra demokratiska institutioner. De kan kombineras med andra saker – propaganda, fake news, sade King.

EU-kommissionen vill öka motståndskraften mot nätattacker genom att förebygga dem och bättre kunna agera när de väl sker.

I sitt förslag vill kommissionen uppgradera den existerade EU-byrån för nät- och informationssäkerhet, ENISA, och kalla den Europeiska IT-säkerhetsmyndigheten. Dess budget föreslås fördubblas och den ska hjälpa medlemsstaterna att hantera nätattacker. Dessutom införs ett frivilligt certifieringssystem som ska bedöma hur säkra IT-produkter och -tjänster är mot nätattacker.

Kommissionen föreslår även att strama åt regelverket för nätbrott genom att utvidga begreppet, stärka utsattas rättigheter, se till att brottsbekämpande myndigheter lättare kan få ut bevis från andra medlemsländer och höja minimistraffen.

Underlätta dataflöden

Samtidigt lägger kommissionen fram ett förslag som ska göra det lättare för företag och myndigheter i medlemsländerna att skicka data som inte innehåller personuppgifter mellan sig. En rad hinder ska tas bort och regelverket mer förutsägbart. Om detta görs fullt ut räknar kommissionen att EU-ländernas samlade ekonomier ska öka med motsvarande 76 miljarder kronor per år.

Förslagen skickas nu till EU-parlamentet och medlemsländerna som har att komma överens om deras slutliga utformning innan de kan träda i kraft.