Revisionsrätten såg färre fel i EU:s finanser 2016.

Revisionsrätten såg färre fel i EU:s finanser 2016.

Bild: EU

Mindre fel i EU:s finanser

2016 var ett bra år för EU om man ser till unionens räkenskaper. Andelen felaktiga utbetalningar var historiskt låga.

EU:s räkenskaper för 2016 ger en sann och rättvisande bild skriver revisionsrätten i sin årsrapport som publicerades på torsdagen. Revisorerna som har till uppgift att granska om EU:s pengar hanteras på rätt sätt säger också att andelen felaktiga utbetalningar ur budgeten låg på 3,1 procent vilket är klart lägre än tidigare år om än högre än acceptansgränsen på två procent.

Revisionsrätten godkänner därför räkenskapernas tillförlitlighet och gör ett så kallat uttalande "med reservation” om betalningarna för förra året, vilket betyder att det finns en del problem att anmärka på men de har ingen avgörande betydelse. Det är det bästa betyget som unionens räkenskaper fått sedan rätten började avge årlig revisionsförklaring 1994. Tidigare har det bara gjorts uttalanden "med avvikande mening” vilket tyder på mer omfattande problem.   

– Årets uttalande med reservation speglar en viktig förbättring i EU:s finanser, sade revisionsrättens ordförande Klaus-Heiner Lehne i ett uttalande.

Störst fel i jordbruksstöd

EU-stöd som går till jordbruk, landsbyggdsutveckling, fiske samt miljö- och klimatarbete hade den högsta uppskattade felnivån vilken låg på 4,9 procent. Nästan lika hög felprocent hade sammanhållningsfonderna som ska utjämna ekonomiska skillnader mellan medlemsländerna.  

Lägst uppskattad felprocent på 0,2 procent hade den interna administrationen i EU:s olika institutioner.

Att se till att EU-pengar betalas ut på rätt sätt vilar i första hand på EU-kommissionens axlar men den största delen av budgeten, ungefär 80 procent, administreras av medlemsländerna.

Totalt hade EU kostnader på 136,4 miljarder euro, motsvarande 1,3 biljoner kronor under 2016. Per EU-bo blir det ungefär 2500 kronor.  

Framtida löften om pengar oroar

Även om årets rapport visade på räkenskapliga framsteg poängterar revisorerna att betalningarna som EU har åtagit sig att göra från framtida budgetar, vilket kallas utestående åtaganden, låg på historiskt höga 238,8 miljarder euro, motsvarande 2,3 biljoner år 2016. Revisionsrätten anser att man måste komma tillrätta med denna typ av eftersläpning och man bör se till att den inte fortsätter under nästa långtidsbudget som startar 2021.